Att använda Frånluftsvärmepump för radonsanering.

Efter att ha radonmätt en fastighet från 1920-talet, uppvärmd med direktverkande el, med platta på berg och då fått radonvärden på mellan 200 och 700 Bq/m3 i inomhusluften, beslutades att undersöka om en FLVP skulle kunna BÅDE sänka radonvärdena till väl under 100 Bq/m3 OCH samtidigt få ner uppvärmningskostnaderna rejält.

Idén att där EN installation kan göra bägge sakerna, är mycket tilltalande. Det skulle kunna lösa många äldre fastigheters höga Radonvärden OCH höga uppvärmningskostnader.

Dessutom löser det en tredje fråga, nämligen den om ventilation med friskluft, oavsett radonet då. Boverket rekommenderar ju en luftomsättning på halva inomhusluften per timme! Hur många äldre fastigheter har löst det?

När dessutom en sådan installation skulle berättiga till 25.000:- i radonsaneringsbidrag för materialet och 30% i ROT-avdrag för arbetskostnaden, blir det än mer tilltalade.

Vilka problem kan man förutse? Ja några finns det allt.

Att ofrivilligt suga in radongas genom grunden. En FLVP tar ju sin energi ur den varma inomhusluften, pumpar över den värmeenergin till vatten i en tank, som sedan används för uppvärming genom vattenradiatorer, fläktkonvektorer eller varmluft, dessutom produceras varmvatten för dusch, bad och kranvatten.

Det medför att man suger ut luften ur fastigheten. OM man inte är noggrann med att esrätta den på rätt sätt med ersättningsluft utifrån, så kan man suga upp delar av denna luft ur grunden och det är ju genom grunden radongasen sipprar upp ur marken/berget och in i huset. Då fungerar ju inte radonsaneringen längre och radioaktiviteten i inomhusluften kanske inte alls sänks!

Att använda Frånluftsvärmepump för radonsanering. 2

Därför är det viktigt att skapa ett lätt övertryck i bottenvåningen på ett radonhus, för att hindra radongasen att sugas in genom grunden. Det görs antingen med fläktar för den friska och kalla tillluften eller med att luften tas in genom ett värmepaket och släpps ut i de rum frånluften evakueras från, men den lösningen blir dyrare, eftersom den kräver dubbla ventilationsrör istället för bara ETT. Det ena för frånluften det andra för tilluften.

Att ersätta el-radiatorer med vattenburen värme. Inte alla hus har ju redan vattenradiatorer eller varmvattenslingor i golven, som är det ideala.

Då får man antingen tänka sig luftvärme ELLER fläktkonvektorer.

Luftvärme kräver ju luftkanaler som kanske inte låter sig byggas i alla fastigheter? Vattenradiatorer krävs ju många för att att kunna värma upp ett helt hus så det blir väldigt mycket installationsarbete med värmerör och element i hela fastigheten. Då kan fläktkonvektorer vara lösningen. De är egentligen vattenradiatorer men med en inbyggd tystgående fläkt, som dels är mycket effektivare än passiva vattenradiatorer, dels sprider värmen i ett stort rum. En fläktkonvektor kan på så sätt ersätta kanske 3-4 passiva vattenradiatorer. Det blir billigare både i materiel och installation.

Just nu ser projektet som beskrivs här ut att bli en kombination, det finns vattenburen golvvärme i en tillbyggnad på ca 90 m2 i två plan. Direktverkande elradiatorer i källare + två plan om ca 60 m2 vardera. Källaren tänks värmas med förvärmd tilluft i de ursprungliga 60m2. Mellanplanet med fläktkonvektorer där varmvattnet dras längs den centralt belägna skorstensstocken. I det övre planet finns redan LLVP (LuftLuftVärmePump) med AC-funktion.

Tilluften i de mellanplanet sker genom fläktdriven ej förvärmd tilluft vid fläktkonvektorerna och i det övre planet vid LLVP.

Finns redan golvslingor för varmvatten eller vattenradiatorer bortfaller ju frågan.

Tanken är nu att samla in förslag på hur detta kan lösas med olika utrustningar och vilka problem olika leverantörer och specialister kan försutse.

Elektronisk Radon-mätning

Jag tog mitt eget råd om att Radonmäta på allvar!

Men när jag kollade med kommunen och deras sponsrade priser på film-dosor, så insåg jag att priserna höjts kraftigt från förra gången, faktiskt med över 25% på två år.

Elektronisk Radon-mätning 5

I mitt valda projekthus med tre plan och 9 rum, blir det många dosor, om jag vill ha full koll, PLUS rummen på landet då…

Elektronisk Radon-mätning 6

Så jag kollade efter elektroniska instrument och hittade i flera prisklasser från 1.500:- till 30.000:-!

Kunde verkligen ett 1.500:- instrument göra jobbet?, åtminstone för att bestämma OM/VAR man skulle behöva de dyrare filmdosorna.

Det visade sig snabbt att det kunde de! Redan efter några dygn i rum som mätts med engångsfilmdosor med långtidsmätning, var avläsningen inom 10% av dosornas. Efter 14 dagar något bättre än så.

Nu ska man veta att ENDAST filmdosor som kontrollerats av certifierade mätföretag, är underlag för radonsaneringsbidrag. Men elektroniska instrument kan användas för att veta om man alls behöver en filmdosmätning och att hitta vilket/vilka rum i huset som är värst.

Med en kostnad för 4-5 engångs filmdosor för ett elektroniskt instrument, särskilt när flera grannar kan gå samman om ett billigt instrument, känns det som en utmärkt och verkligen rekommenderad utgångspunkt för att få koll på Radonet i hemmet.

Gör en Radonmätning!

Mellan 1:a Oktober och 31:a April är det radonmätningssäsong på inomhusluften. Det beror på att man troligen inte vädrar lika mycket då som under den varmare delen av året.

Jag rekommenderar VERKLIGEN att alla som bor i radonriskområden (se kommunala radonkartor), eller misstänker förhöjda radonhalter, att göra denna test för några hundringar. Även kartor över radon i dricksvatten ger bra fingervisning om riskområden, då radongas i berggrunden vanligen även förorenar drickvattnet i borrade brunnar.

Exempel på Radonkarta

De flesta kommuner har rabatterade erbjudanden både för kontroll av både inomhusluft och dricksvatten, gå till er kommuns hemsida och sök på ”radonmätning”.

För inomhusluftprover får man vanligen två små dosor, som ser ut som puckar. De har en liten öppning på baksidan där inomhusluften självventilerar. Radongas i den luften sönderfaller med radonets vanliga halveringstid 3.8 dagar och ger då hela tiden sönderfall och alfa-strålning inne i dosan, den strälningen ger spår i en film som sitter i dosan. När testperioden är slut, skickar man in dosan i sin returförpackning för framkallning och maskinell mätninga av antalet ”spår” i filmen och får testresultatet inom någon vecka.

Radongasmätningspuck

OM resultatet är MER än 200Bq per m3, så KAN man söka radonsaneringsbidrag för inomhusluften, det är länsstyrelserna som står för det, ansökningsblanketter hittar ni via er länsstyrelses hemsida eller via länkar från kommunen som ordnade dosorna.

Bidraget utgår med 50% av material och arbete upp till max 50.000:- inkl moms.

Bidraget kan sökas för ventilationsåtgärder, som Grundsugar, Radonbrunnar, FTX-aggregat och Frånluftsvärmepumpar.

För brunnsvattenprover får man vanligen en provflaska att fylla och sedan lämna in till testning. I vissa fall har kommunerna kampanjer på sådan provning för några hundralappar, annars sök på ”radon vattenprov”. Mer än 100Bq per liter bör åtgärdas och mer än 1000Bq per liter anser livsmedelsverket är otjänligt. Jag hade 1200Bq per liter på Ljusterö (se kartan ovan något till höger om mitten av bilden), vilket är den egentliga orsaken till att jag startade denna blogg!

Provflaska för vatten

Det finns inte längre något radonsaneringsbidrag för brunnsvatten. Men effektiva åtgärder är Radonavluftare, omväntosmosfilter och avsaltningsfilter (tar inte Radon, men väl Uran, Radium och kanske Polonium-salter)

Att ni får er inomhusluft och eventuella brunnsvatten testat och i förekommande fall åtgärdat rekommenderas verkligen! Bidrag eller inte.

Exit mobile version