Eftersom Radon-222 har en ”halveringstid” på 3.8 dagar. Kan man spara uppumpat vatten i förrådstankar av t.ex. plast eller stål, tills radioaktiviteten avtagit tillräckligt mycket.
Har man 1200Bq/liter vatten ur brunnen, så är nivån nere i 600Bq efter 4 dagar, 300Bq efter 8 dagar, 150Bq efter 12 dagar och 75Bq efter 16 dagar.
Så har man två förrådstankar tilräckligt stora för att en ska förse fatigheten med vatten så länge att den andras Radon-222 nivå hinner sjunka under 100Bq/liter så är man i mål.
Fördelar: Vattentankar är förhållandevis billiga och har lång livslängd.
Nackdelar: Kräver plats för att ha tankarna (frostfritt om man inte bara är sommarvatten), kräver omkoppling mellan tankarna påfyllning/användning och en extrapump (om inte förrådstankarna är så högt placerade att deras självtryck räcker) för 6-8.000:-
Kostnad: 2 x 1000 liters IBC-tankar Begagande = 1.500:- Nya = 10.000:- Boosterpump 5-8.000:- Dricksvattenfilter med omvänd osmos ca 5.000:- summa: ca 2 – 23.000:-
Dessutom en sak till, som i stort sett ingen tänker på. Vid andra metoder tar man ju bort Radonet i gasform ur vattnet. I förrådstankar står ju bara vattnet och Radonet är kvar. Det omvandlas då till radioaktiva salter som är lösta i vattnet. Polonium, Bly, Vismut och Tallium som du INTE vill ha i dricksvattnet!
Då är det bättre att ha en genomluftning i förrådstanken för att få bort Radon-gasen istf att vänta på att dess radioaktivitet avklingar.
Men då kanske man klarar sig med EN förrådstank? Plus avluftningsutrustningen då. Jämför gärna tekniken med avradonisering direkt i brunn, eller egenbygge men här slipper man installation av rör i en borrad brunn och risken med sedimentering av utfällningar oxidationen av metallsalter ger vid genomluftningen. Utfällningen blir då i tanken i stället, där man lättare kan ta hand om den nån gång om året vid rengöring av tanken.