Välja lösning mot Radon i inomhusluft.

Olika tänkbara skyddstekniker mot Radon gås igenom här.

Jag har gjort ett kalkylark på .xls-format, som kan hjälpa till välja mellan dessa olika tekniker.

Arket visas nedan, men där är värdena fasta. Modellen kan laddas ner , så att du kan stoppa in egna värden i modellen. En del värden och variabler är medelvärden, som priser, radonminskning och COP, så modellen ger bara en fingervisning, en utgångspunkt i ditt val av lösning. Den som vill får gärna dissikera modellen och komma med kritik och förslag till förbättringar.

Förutsättningarna är ju väldigt olika, en del har redan en bergvärmepump och behöver bara radonsanera, en del behöver BÅDE radonsanering och värmeåtervinning av den utvädrade radonbemängda inomhusluften. En del har krypgrund och kan enkelt radonsanera gas genom att vädra grunden med en fläkt och använda vilken uppvärmningsmaskin de vill eller ingen alls….

Dels är konkurrensen hård – utom för avancerad FLVP där det bara finns två tillverkare – dels kan man göra en hel del själv för att få ner slutpriset, så det kan variera rätt kraftigt på ventilationslösningarna.

Terminologi:

Frånluft Den varma luft man vädrar ut, Boverket anger att hälften av bostadens luftvolym per timme är lämplig att ersätta med frisk inluft.

Tilluft Den kalla luft man tar in utomhusifrån för att ersätta den frånluft man vädrar ut. Den kan förvärmas med särskilda lösningar, om man vill.

COP Coefficient Of Performance är verkningsgraden hos en uppvärmningsmaskin, i detta fall använd för att räkna ut hur stor del av den utvädrade inomhusluften energi som återvinns.

COP 0 betyder här att 0% av frånluftens värme återförs till tilluften, som vid utvädring genom att öppna fönster eller med enbart en frånluftsfläkt. COP 0,75 betyder att 75% återförs, som vid en FTX. COP 2 betyder att 100% återförs och att lika mycket energi till produceras, som kan användas för att täcka värmeförluster genom väggar, golv och tak, samt att göra tappvarmvatten med, som med en enkel FLVP (eg 2x den tillförda energin till kompressorn) COP 3 betyder att 2x den energi som behövs för att få samma temperatur på inluften som frånluften hade, finns över för värmeförluster och tappvarmvatten, som med en avancerad FLVP (eg 3x den tillförda energin till kompressorn).

COP avtar ju hårdare man driver en uppvärmningsmaskin med kompressor, med vald högre temperatur på det man vill värma upp, som tilluft och varmvatten. COP ökar med ökad frånluftstemperatur som under sommaren eller om man eldar med braskamin.

COP mäts UTAN den energi som fläktar (FLVP) och vätskepumpar (brinepump för Bergvärme, och varmvattenspump till radiatorer, golvvärme m.m.) drar. Inte heller tar man hänsyn till skillnader i utomhustemperatur.

SCOP är en bättre mätstandard i DET avseendet, men inte heller den är heltäckande. Därför använder vi COP här för att jämföra olika lösningar, snarare än att ge ett perfekt underlag för kostnadsberäkningar.

Är man intresserad av COPs teori är detta en bra länk.

FTX Från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning, med en passiv värmeväxlare som tar energi ur frånluften och växlar in den till den ersättande inluften. Lösningen ger bara varmluft (inget varmvatten till uppvärmning) och måste därför ha två rörsystem ett för frånluften och ett för tilluften.

FLVP FrånLuftsVärmePump är som en FTX, men pumpar aktivt värme ur frånluften till tilluften med en elektrisk kompressor. Den har därför högre verkningsgrad eller COP än en passiv FTX. Enklare FLVP pumpar energi ur frånluften ner till ca+5C, det bildas därför aldrig is i den, å andra sidan har den lägre COP än den mer avancerad FLVP som ofta pumpar ner till -15C.

Vädringskostnad är kostnaden för att värma upp tillluften till samma temperatur som frånluften hade. Plus tecken på värdet är att det krävs extra tiilförsel av energi, uttrýckt i pengar efter det elpris som används i modellen. Minus tecken betyder att radonsaneringslösningen har ett överskott av energi efter att tilluften värmts upp, energi som används för att täcka energiförluster genom väggar. golv och tak, samt att producera tappvarmvatten. Radonbrunnar är ju utanför fastigheten och medför ingen värmeförlust i fastigheten, men då behövs ju vädringen lösas på annat sätt. Den är i denna modell basen för COP, som ju är noll när man bytt ut den luftvolym per timme man valt och värmt upp den igen.

Driftskostnader är kostnaden för att driva en av lösningarna, för FTX är det elen för två fläktar. För en FLVP är det en fläkt för frånluften, samt kompressorn för att pumpa värmen och cirkulationspumpen för varmvattnet. Nedan finns bilden av en Excel-simulering för att beräkna investeringskostnader och besparingar. Vill du simulera med egna data, som storlek på ditt hus, önskad innetemp, årsmedeltemp ute, elpris inkl nätkostnad och skatter m.m., ladda ner modellen med den svarta knappen och simulera i din egen PC.

Bidrag Två bidrag kan sökas dels radonsaneringsbidrag med 50% av materialkostnaden, max bidrag är 25.000:-, dels ROT med 30% av arbetskostnaden max bidrag 50.000:- för en fastighet under ett helt år. Mindre radonsaneringsbidrag än ca 10.000:- är vanligen inte lönt att söka, då det krävs en del dokument för det bidraget.